Vad är pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik?

Etik är en gren av filosofin som handlar om moral och vad som är moraliskt rätt eller fel. När det gäller etik finns det tre huvudsakliga tillvägagångssätt som filosofer använder för att avgöra om en handling är moralisk. Dessa är kända som pliktetik, sinnelagsetik och konsekvensetik.

I denna artikeln kommer vi att gå igenom vad pliktetik, sinnelagsetik och konsekvensetik för att för att bättre förståelse på etik och moral.

Vad är pliktetik?

Pliktetik kallas också ibland för regeletik och det är åsikten att vissa handlingar, såsom att ljuga, stjäla, eller skada är handling som alltid är fel och bör vara förbjudna.

Personer som följer pliktetiken anser att det finns flera moraliska uppsatta regler i samhället som alla bör följas.

Immanuel Kant var en filosof, och kanske en av de kändaste inom pliktetiken. Han menade att det fanns vissa moraliska regler som alla borde följa, oavsett om konsekvenserna är goda eller dåliga.

Ett av de vanligaste problem som kan uppstå inom pliktetiken är när två goda handlingar ställs emot varandra, såsom när en person behöver välja mellan att att ljuga för att skydda en annan person, eller att berätta sanningen och eventuellt skada dem.

Kant ansåg dock att människor i dessa situationer alltid bör välja den handling som följer den moraliska regeln, oavsett konsekvenserna.

Vad är konsekvensetik?

Konsekvensetik, som även ibland också är känd som utilitarism, är tron att moralen i en handling baseras på konsekvenserna av handlingen.

Detta innebär att om en handling anses vara bra och ger en positiv konsekvens är handlingen är den moralisk rätt. Medan om om en handling är dålig och ger en negativ konsekvens, är handlingen moraliskt felaktig.

Konsekvensetik används ibland som ett sätt att avgöra om en handling är rätt eller fel. Nedan går vi igenom ett exempel på konsekvensetik.

En person stjäl en brödlimpa för att mätta sin svältande familj kan anses vara moraliskt rätt ur konsekvensetik, eftersom handlingen har en positiv konsekvens (han kan försörja sin familj). Medan om personen skulle ta brödlimpan för egen personlig vinning kan det istället betraktas som moraliskt felaktig.

Konsekvensetiken kan även ställas i olika perspektiv såsom individ, grupp, samhälle.

Exempelvis kan en konsekvens ibland vara bra för individen, men dålig för gruppen. Detta kan skapa ett problem när det gäller att avgöra vad som är moraliskt rätt att göra utefter konsekvensetiken.

Vad är sinnelagsetik?

Sinnesetik fokuserar mer på orsaken bakom handlingen, snarare än konsekvenserna. Detta innebär att för att en handling ska anses vara moraliskt riktig måste aktörens avsikt vara god.

Om en person till exempel hjälper en annan person för att han eller hon vill göra en skillnad i den andra personens liv, så är handlingen moraliskt god.

Medan om samma person hjälper en person enbart för att han eller hon vill ha något i gengäld betraktas handlingen som moraliskt fel.

Sinnelagsetiken är vanligtvis enklast att jämföra med konsekvensetiken eftersom de två närmar sig moralen från olika håll. Konsekvensetik fokuserar på konsekvensen, medan sinnelagsetiken fokuserar på orsaken bakom.

Vad är skillnaden mellan pliktetik, konsekvensetik och sinneslagsetik?

Den största skillnaden mellan pliktetik, konsekvensetik och sinnesmoral är fokuseringen. Pliktetik fokuserar på själva handlingen och om den följer de moraliska reglerna, konsekvensetik på resultatet av handlingen och sinnesetik på avsikten.

Ibland kommer alla dessa tillvägagångssätt leda till samma slutsats, medan i andra fall kan de leda till olika slutsatser.

Om en person till exempel ljuger för att rädda en annan persons liv, skulle alla tre tillvägagångssätt leda till slutsatsen att handlingen är moraliskt god. Detta beror på att handlingen följer den moraliska regeln (pliktetik), leder till en positiv konsekvens (konsekvensetik) och görs med goda avsikter (sinnesetik).

Om en person däremot skulle stjäla ett bröd av en livsmedelsbutik för att försörja sin familj, skulle pliktetiken dra slutsatsen att handlingen är moraliskt felaktig eftersom den bryter mot den moraliska regeln mot stöld.

Konsekvensetik skulle bedöma handlingen som moralisk rätt eftersom hen gör det för att försörja sin svältande familj (positiv konsekvens).

Medan sinnelagsetiken skulle dra slutsatsen att handlingen är moraliskt god om personens avsikt är att hjälpa sin familj, men moraliskt felaktig om personens avsikt är att hjälpa sig själv.