Hur är det att plugga kemi på universitetet?

När man pluggar kemi på universitet så finns det två typer av vägar att gå, man kan antingen läsa mer traditionell kemi och bli kemist eller läsa kemiteknik som inriktar sig mer mot industrin.

Det finns också mycket som skiljer sig när man läser kemi på universitet och när man tidigare läste det på gymnasiet. I detta inlägget tänkte jag besvara frågan vad som är skillnaden mellan att läsa kemi på gymnasiet och universitet. Samt ta upp frågan om vad som är skillnaden mellan de olika kemiutbildningarna.

Plugga kemi på gymnasiet och universitetet

Den största skillnaden mellan kemi på gymnasiet och universitetet är att kemin på universitetet är mycket mer abstrakt och att det finns en större matematisk bakgrunden. Jag frågade tre studenter som läser kemi om vad de tyckte var skillnaden och detta svarade dem.

Första kursen som man läser på universitetet "börjar med repetition av allt man läst tidigare på gymnasiet", säger Hugo, som läser första året på kemiteknik på Chalmers Tekniska Högskola.

Detta gör att man får en enkel start vilket kan vara bra om det var några år sedan som man tog sin gymnasieexamen. Sebastian som pluggar fjärde året på Chalmers säger också att "kemin är relativt enkel att hänga med på i början men sen när det går över till termodynamik och transportprocesser blir det jobbigare. Kemin blir lite mer abstrakt också, vilket är rimligt då det är uni".

Jonathan, som läst kemisk biologi på Linköpings Universitet, säger att "kemin på universitetet är betydligt mer krävande, både praktiskt men kanske framförallt teoretiskt. Många koncept som är helt väsentliga för avancerade studier i kemi, som t.ex. molekylorbitaler, introduceras tidigt i de flesta kemiutbildningar men det kan ta flera år innan man faktiskt förstår på djupet vad matematiken bakom betyder och hur och varför det kan förklara vissa fenomen".

Kemin på universitetet blir alltså mer abstrakt och krävande jämfört med gymnasiet, men som Sebastian säger, det inte så konstigt eftersom det är universitet. Allt på universitetet ligger på en högre nivå jämfört med gymnasiet, men eftersom det börjar enkelt blir det lätt att hänga med om man pluggar kontinuerligt.

Vad är skillnaden mellan olika kemiutbildningar?

Kemi är ett ämne som är en del av många universitetsutbildningar. Det man först kanske kommer och tänka på är ett rent kandidatprogram i kemi, men många läser också mer industriellt applicerade program, såsom kemiteknik (som finns på Chalmers, Lund m.fl.). Kemi är dock också en väsentlig del av många andra utbildningar, så som läkare, bioteknik och apotekare.

De som vill läsa en utbildning som är helt inriktad på kemi väljer vanligtvis att plugga kemiteknik eller att läsa ett kandidatprogram inom kemi. Kemiteknik innehåller typiskt fler kurser inom transportprocessor och projektledning, medan en kandidat i kemi liknar mer den "traditionella kemin".

Kemist och kemiteknik

En kemist utvecklar vanligtvis nya material och processer, medan en som är ingenjör i kemiteknik lägger mer fokus på att effektivisera och bygga ut dessa material och processer.

De olika kemiutbildningarna skiljer sig både i kursupplägg och mellan de olika universiteten. För att hitta vilken kemiutbildning så passar dig bäst rekommenderar jag dig att läsa mer på programmens kurshemsidor. Exempelvis finns det tre olika typer av kemiutbildningar på Chalmers, Kemiteknik för civilingenjörer, högskoleingenjörer och kemiteknik med fysik.

Man skall även vara medveten om att jobbutsikterna för de olika kemiutbildningar kan se olika ut. Om du pluggat till kemist arbetar du vanligtvis inom labbanalys och undersöker prover och utvecklar processer. Medan en kemisk ingenjör är mer benägen att arbeta med industriella processer och på stora anläggningar. Däremot hittar man också kemiingenjör i labben. Kemitekniker läser i regel en bredare utbildning vilket ger dem större möjligheter arbetsmässigt efter sin examen.